Kajsa har inte bott hemma på nästan tre veckor nu. Hon har fått bo hos min syster i hennes nya, fantastiskt fina, centrala etta. Kajs har blivit stadsvovve! Det är fruktansvärt tomt här hemma utan henne. . . Jag har ofta alldeles för ont för att gå ut och gå med henne. När jag väl är ute kan jag inte, och tro det eller ej, FÅR jag inte gå länge. Dessutom har jag heller ingen ork. Det känns så himla tråkigt, men just nu sover jag verkligen bort mitt liv. Igår hade jag sovit hela natten från ca kl 24.00 till ca 6.15, efter det sov jag från ca 19.00 till ca 21.30. Inte nog med det så somnade jag runt halv tolv på natten och sov hela natten fram till 9.15 idag. Det känns inte som att det finns ork för en liten hund som kräver ganska mycket uppmärksamhet just nu. Även om jag vill så går det inte. Jag vet inte alls hur jag ska lösa det i framtiden. Jag har mycket ångest för detta! Men vetskapen av att hon har det bra väger ändå över saknaden och tomheten. Det finns ingen den lilla hunden älskar mer och trivs så bra med som min syster. Skulle min syster vara en hund så skulle hon vara Kajsa och tvärt om!