Jag ser det stormar, jag ser det stormar..!

36 meter per sekund hade det blåst i Öregrund och ännu mer vid landestället på Gräsö. Hoppas allt håller ihop! Vaknade när M skulle gå upp för att åka till jobbet i morse. Jag kunde inte somna om förrän jag viste att han var framme i Nynäshamn. Låg och tittade på Nyhetsmorgon och såg stormvarningar, vägar som drev igen, folk som hade kört av, inställda bussar och rapporter om flera decimeter snö som skulle komma under dagen. Jag började smsa runt till nära och kära som jag visste skulle ut och åka på vägarna idag. Efter att M hade skickat ett sms om att han var strax skulle vara framme, och att vädret var mycket lugnare där han befann sig, kunde jag somna om igen. Helt plötsligt stod jag i givakt i sänken när någon ringde på dörren. Jag kastade på mig morgonrocken och glasögonen och sprang till dörren. Där stod pappa och såg helt förstörd ut. "Jag har ringt dig hur många gånger som helst, du svarade inte. Jag åkte hit för att se så att allt var bra, trodde det hade hänt något."  sa han nästan i ett och samma andetag! Klockan var då halv tolv!! Jag hade inga missade samtal på telefonen, hade heller ingen täckning annat än "Endast nödsamtal". Provade att sätta i kortet i en annan telefon, men det var samma visa där. Nätet måste ha legat nere p.g.a ovädret eller något. Inte konstigt om han blev orolig när telefonen kopplade direkt till röstbrevlådan gång på gång. Jag fick låna en Nokia av honom som "nödtelefon" eftersom vi inte har någon helt telefon. Efter allt ståhej bjöd jag pappa på kaffe och macka.



Slutet gott allting gott!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback