Veronica och jag bestämmer oss för att gå hem till mitt place och fylla i mina papper till försäkringskassan. Det är lättare sagt än gjort! Efter en stunds påtande med papper och penna får vi till något sånär men lessnar. Istället bär det va mot Gränby köpcentrum där vi möter upp Camilla och hennes lilla Casper för en fika. Veronica får köra mig på cykeln nästan hela vägen i motvind och uppförsbacke eftersom att jag är tvärdålig på att cykla, att någon sitter bakpå gör inte saken bättre precis.
En kalkonmacka senare strosar vi runt i butikerna för att sen inse att vi alla mycket hellre skulle åka till IKEA och RUSTA... Mer för pengarna där helt enkelt! Avsaknaden av bil gör sig påmind så vi bestämmer oss för att gå skilda vägar med Camilla. Så det bär av hemmåt igen efter ett snabbt depåstopp på mataffären. Väl hemma hämtar vi upp Kajsa och kilar hem till Veronicas CRIB...

Det som nyligen hänt har fått mig att tänka. Livet är kort och bör inte slösas. Dagligen tänker jag på saker jag vill göra och förbättra! Något jag har tänkt på är min allmänbildning som absolut inte är på topp, det är något som jag absolut måste jobba med. Inte för att jag är rädd vad andra ska tycka, utan mer för att jag själv egentligen är mer vetgirig än vad jag tillåter mig att vara. Ett mål jag har är att jag ska försöka läsa en bok per två mån och sen göra en recension. Varför inte slå av tv.n och läsa några sidor istället för att slötitta på något som egentligen inte är speciellt givande alls!

Join me!

Hela min värld vändes uppochner fredagen den 15/2. Någonting var som det inte skulle så vi åkte in akut till kvinnokliniken på akademiska och fick med ett ultraljud konstaterat att det lilla hjärtat inte slog. Jag såg hur hela frmtiden rasade samman. Allt jag hade föreställt mig försvann. Jag blev uppslukad av ett mörker och allt kändes ihåligt och kallt. Jag vet nte hur jag känner inför att skriva det här men jag måste få värda det och gå vidare.
I måndags var vi till sjukan igen för min operation. Det var som att återuppleva allt igen. Allt kom som en våg och sköljde igenom hela våran tillvaro. Än en gång kom tomheten... mörkret... kylan. Samtidigt kändes det skönt, som en befrielse. Jag skäms för att säga det! Men efter operationen visste jag att jag, vi, kunde gå vidare. Börja om på nytt! Men icke... Jag kände redan samma dag att det var något som inte stämde. Mycke riktigt... I torsdags bar det in till sjukan igen, akut. Tydligen hade inte operationen lyckats och tyvärr blev den tvungen att göras om. klockan 5.50 kördes jag in till operation efter att ha legat vaken och tänkt tills hjärnan smälte i den hårda sjukhussängen. Tydligen var det bara 1% risk att en sådan operation inte skulle lyckas.. Oturen var optimal, men jag har fortfarande min guldklimp, min älskade älskling som alltid finns där! Min M.

Jag ska sörja. Jag ska gå vidare.

Imorse vaknade jag av grannens borr kl 9 på morgonen, jag är ledig idag för tusan! När jag klev upp och drog bort gardinerna försvann alla spår av minsta irritation. Det var vår ute! Solen sken! Helt underbart!

Innan jobbet idag så hann jag slinka förbi Storken och ta en fika med lite kompisar. Det var första gången som jag träffade dem efter att de fick veta att jag är gravid. Det var så kul att se hur nyfikna de var på magen! Kändes härligt att vara in the center of attention. Blev bjuden på inflyttningsförfest på fredag. Jag kommer inte gå med ut, men det är alltid kul att träffa folk och prata!

Tack för idag , slut för idag!

Det är en stor förändring som  sker i mitt liv just nu. Därför kände jag att jag var tvugen att förändra utseendet på min blogg också. Jag ska testa lite olika layouter på sidan under kommande veckor och se vilken jag fastnar för!

Nu har både jag och M kunnat känna var i magen bebisten ligger. Det är inte alltid det går, störst chans är på morgonen precis när jag vaknat. Eftersom jag ofta sover på sida (rygg är inte lika bekvämt länge och på mage är uteslutet) så blir det att bebisen glider ner på samma sida som jag sover på eller att liten spjärnar emot om jag har legat så för länge. Imorse vaknade jag på vänster sida, men hade en hård bula på högersida av magen . Då hade liten lessnat på att ligga på vänster sida och pressade sig stenhårt mot höger. Jag låg och kände på den lilla bulan ganska länge. Den var kvar även fast jag bytte ställning och la mig på rygg.
I söndags vaknade jag och kunde känna  "bulan" för första gången. Hela magen var mjuk som vanligt förutom på höger sida där liten låg. Jag vände mig så att jag låg på vänster sida och sen la jag mig platt på rygg igen, då hade liten glidit över till vänster. Det var helt fantastiskt!!! Jag har könns lite rörelse i form av diffusa sparkar tidigare, men det har ändå varit svårt att avgöra om det är bebisen eller inte. Det här var verkligen första gången som vår lilla guldklimp gjorde sig till känna ordentligt!

Kajsa har inte bott hemma på nästan tre veckor nu. Hon har fått bo hos min syster i hennes nya, fantastiskt fina, centrala etta. Kajs har blivit stadsvovve! Det är fruktansvärt tomt här hemma utan henne. . . Jag har ofta alldeles för ont för att gå ut och gå med henne. När jag väl är ute kan jag inte, och tro det eller ej, FÅR jag inte gå länge. Dessutom har jag heller ingen ork. Det känns så himla tråkigt, men just nu sover jag verkligen bort mitt liv. Igår hade jag sovit hela natten från ca kl 24.00 till ca 6.15, efter det sov jag från ca 19.00 till ca 21.30. Inte nog med det så somnade jag runt halv tolv på natten och sov hela natten fram till 9.15 idag. Det känns inte som att det finns ork för en liten hund som kräver ganska mycket uppmärksamhet just nu. Även om jag vill så går det inte. Jag vet inte alls hur jag ska lösa det i framtiden. Jag har mycket ångest för detta! Men vetskapen av att hon har det bra väger ändå över saknaden och tomheten. Det finns ingen den lilla hunden älskar mer och trivs så bra med som min syster. Skulle min syster vara en hund så skulle hon vara Kajsa och tvärt om!

Jag fick en underbar digitalkamera i julklapp. Den är liten och enkel att använda. Lekte med den häromdagen.. Katten Diesel (som förrästen är nyaste tillskottet till familjen) fick agera modell.