ilska... Besvikelse... Frustration...

Jag är så ledsen & trött! Trött på läkarbesök, sjukdomar & sömnlöst liv helt utan minsta tid för återhämtning.

Jag är besviken på alla "vänner" som inte hör av sig eller besvarar mina försök till kontakt. Det gör ont i hjärtat att jag inte har större betydelse i andras liv. Familjen tvivlar jag inte på, men när jag behöver mina vänner inser jag att de inte finns. Det lämnar ett stort inre tomrum & en överväldigande känsla av sorg, saknad, besvikelse & uppgivenhet.
Jag känner mig övergiven! NI har övergett mig!

Jag kan inte hjälpa att undra vad JAG har gjort för fel? Då kommer känslan av hopplöshet. Någon i världen, utanför familjen, måste väl vilja ha mig i sitt liv? För att de gillar mitt sällskap? Eller för att jag helt enkelt på något litet vis berikar deras liv?

Det känns tråkigt att inte ha någon endaste vän som känner mig på djupet, som man kan ringa & snacka skit med, skratta med, gråta med, vara Ä K T A med. Ingen som slänger iväg ett sms bara för att fråga hur jag mår.

Jag har nästintill bestämt mig för att inte fira min födelsedag med andra än familjen, för vem tusan skulle jag bjuda & vem är verkligen intresserad av att komma annat än dem? Just nu ser jag INGEN!
Kanske att det finns folk som hör av sig efter att ha läst detta, men enbart för att trösta en ledsen medmänniska, inte för någon djupare & längre vänskap. Så ser jag det av ren erfarenhet.

FY FAN för denna ensamhet!!!!! :'(

KÖP DJUPRENGÖRANDE SHAMPOO!

Jag klär inte i grönt hår.

drog jag i en ljusare toning i håret.
Blev sådär tack vare vattnet som färgar håret grönt... Jag ska göra ett försök att lägga i slingor någon gång under dagen, kan bli något av en utmaning ensam med knoll & tott.

Maximal, Maximax.
Gullgubben är sjuk igen. Storebror delar frikostigt med sig av dagis bakterierna.

Tappra Morgan börjar krya på sig efter omgång nr 2 av öroninflammation, denna gång dubbelsidig med spräckt trumhinna & misstänkt halsfluss enl. läkare.

Båda är ändå vid gott mod, mina prinsar.

blir det middag med ett fantastiskt gäng brudar på Kho Pangan.

U N D E R B A R T !

Nu kaffe.

fastnar inte på bild.

Sjukt tråkigt med alla som ska kopiera en stil rakt av. Vad hände med att INSPIRERAS & göra sin egen grej?
Rätt byxor, i rätt färg,av rätt märke med exakt DET skärpet, i rätt färg, av rätt märke kombinerat med DEN toppen som hon, hon, hon, hon & hon + de120 andra brudarna också har på sig, självklart i rätt färg, av rätt märke.
Som ett smurfparty på krogen, blåa med byxor & mössa I RÄTT FÄRG, av RÄTT MÄRKE. Vad blev man när man gjorde sin grej. Gargamel??

Den här bilden sammanfattar hela dagen. Svettig, oborstat hår i toffs, med en bebis på magen, så sprang jag runt hela dagen & donade.
Var ganska slut när kvällen kom, men nöjd. Jag hade gjort mig väl förtjänt av semlan älsklings M kom hem med!

4,5 månader gammal, 8010g, 64 cm.

Mammas lilla dunderklump!!

badrummet, tvättat, dammsugit, vädrat sängkläder & bäddat.

Snart dax för dagishämtning & VÄLFÖRTJÄNT mellanmål.

Nytt fodral till Morgans stol.

Han har det så jobbigt med sin förkylning just nu.
Ikväll ska vi träffa läkare IGEN.
Förutom att näsan rinner, luftvägarna rosslar & han hostar så han spyr så har båda ögonen blivit inflammerade. Han verkar också väldigt irriterad på sitt vänstra öra. Han viftar & klöser.
Det blev I N G E N sömn i natt med andra ord, varken för mig eller Max.

Morgan är mer eller mindre friskförklarad. Lite små snuvig men annars är det full rulle.
Mina öron fortsätter spraka, & bultar på nätterna, men är ändå betydligt bättre än i onsdags.
Att Morgan & M friskat på sig får mig att se ljuset i tunneln.

Det finns ett S L U T på E L Ä N D E T!

på BÅDA öronen... Inte Morgan, utan Jag!
Intensivkur penicillin i fem dagar.
Samtidigt håller huvudet på att sprängas, igenkorkade bihålor & rinnig näsa.
Den bittra, mycket OGLAMORÖSA sanningen.