Jag följde med till kyrkogården igår. Det var fantastiskt så vackert det var. En hel stjärnhimlen hade fallit ner över marken där alla tända ljus glimrade i mörkret. Helt fantastiskt.

Inte grät jag heller. Fast tårarna var inte långt borta när jag mindes mina sista möten med bonusfarfar Sören & gammelmorfar Eino. Två underbara människor med otroliga livhistorier.